Att leva i ett mångkulturellt samhälle har många fördelar, inte minst då man sysslar med bemanning stockholm och vill se till att en arbetsplats ska bli så mångfacetterad som möjligt. Undersökningar har visat att

arbetsplatser med blandade kulturer ofta har mycket starka fördelar i jämförelse med dem som är mer unisona. Exempel på saker som har positiv inverkan på en mångkulturell arbetsplats är det faktum att det finns anställda som talar många olika språk, vilket kan öka företagets potential på den internationella marknaden, liksom att man får fler idéer och infallsvinklar i olika ämnen. Man bör aldrig underskatta fördelarna med variation.

Det finns dock också saker som man bör vara extra aktsam mot då olika kulturer har olika värderingar och inställningar. Som chef eller projektledare bör man därför alltid se till att vara välinformerad, och som medarbetare är det aldrig fel att fråga. Det spelar ingen roll om man är svensk eller invandrare; så länge man håller ett öppet sinne och inte är rädd för att ställa frågor och undersöka så blir det aldrig missförstånd.

Några exempel på hur saker och ting kan gå vansinnigt fel när det kommer till kulturellt vett och etikett kan man hitta redan i England, som inte är så väldigt olikt Sverige. Här finns det allt ifrån typiska gentlemen i plommonstop till tuffa punkare, men vad de alla delar gemensamt är artigheten. Att säga please och thank you hör till vardagen och brittiska barn får lära sig att säga tack innan de lär sig går. Arbetar man med en anglosax är det därför viktigt att man alltid är artig och om man inte känner varandra är det vanligt att tilltala varandra med efternamn snarare än förnamn.

Detta gäller även om man arbetar med olika asiater, där man också håller ganska hårt på niande och efternamn. För att göra saker extra komplicerade finns det i Thailand regler om hur man ser på den man tilltalar; om man pratar med en överordnad bör man buga så att man ser upp till personen i fråga, och man bör aldrig rikta sina fotsulor mot någon över huvud taget.

Greker brukar i allmänhet anses vara varma och ganska chosefria men även här kan man göra en kollega förbannad utan att mena det. En grek anser att det mest förolämpande man kan göra är att visa en annan person handflatan och man bör aldrig säga nej till en gåva. Om en kollega bjuder på en sötsak eller en drink så bör man därför aldrig tacka nej då det anses vara bland det mest skymfande man kan göra. Vill man inte äta eller dricka den så räcker det med att man tackar och sedan ställer ifrån sig det man fått.

Allt vi gör och konsumerar i samhället bidrar ju i större eller mindre grad till utsläpp av växthusgaser eller andra faktorer som påverkar vår miljö, och kultursfären är inget undantag. Enligt beräkningar som gjorts av Totalförsvarets forskningsinstitut, där de har tittat på koldioxidutsläppen från 319 olika varor och tjänster, orsakar en inbunden bok 4 kilos koldioxidutsläpp. Andra exempel på kulturella aktiviteter och varor som bidrar till utsläppen är teaterbesök (drygt 5 kilo) och biobesök (1,2 kilo).

Om man är kulturälskare behöver man dock inte förtvivla på grund av detta – enligt forskarna bakom rapporten är kulturkonsumtion generellt sett bra för miljön, jämfört med alla andra varor och tjänster som är med i rapporten. Om man till exempel ska gå bort till en vän menar de att det är bättre för miljön att ge bort en bok eller cd-skiva i present, snarare än en bukett blommor.

Något man dock måste ha i åtanke är att resor inte har tagits med i beräkningarna när värdena för kulturkonsumtionen togs fram. Om man måste köra bil för att komma till bion eller teatern ökar med andra ord koldioxidutsläppen för den kulturupplevelsen markant. Resor är också en essentiell del av kultursfären, genom att människor reser till andra länder för att upptäcka nya kulturer, besöka museer i andra länder och uppleva musik, teater och annat i det landet. Detta innefattar oftast resor med flyg, vilket självklart medför stora utsläpp av koldioxid. Om man inte vill ge upp möjligheten att resa och uppleva nya kulturer, men man också vill ta hänsyn till miljön, får man se till att välja mer miljövänliga transportmedel. Så länge man reser inom Europa är till exempel tåget ett utmärkt alternativ, och om man föredrar att köra bil finns det numera moderna miljöbilar i form av exempelvis en vätgasbil som gör att man får hög effekt samtidigt som man inte bidrar till några skadliga utsläppt.

Något annat som kan vara glädjande för alla kulturälskare är att det finns teatrar som arbetar medvetet med att belasta miljön så lite som möjligt i sin verksamhet. Det gäller till exempel Lerbäcks teater, som arbetar för miljön genom att använda elektroniska biljetter i så hög utsträckning som möjligt, genom att återvinna kostymer eller köpa dem second-hand, genom att använda miljömärkta rengöringsmedel, genom att återvinna alla förpackningar som förekommer i verksamheten och genom att använda närproducerade råvaror för mat och dryck.

Om man tänker efter så är det faktiskt inte många som egentligen vet varför man tillhör en viss kultur eller varför man utövar vissa traditioner. Men man vet att man ofta uppskattar gemenskapen med andra människor och det faktum att man har en plats i samhället. Om man står utanför en kultur, så kan det få stora och oanade konsekvenser. Det kan man se på barn som föds och växer upp i samhällen där föräldrarna tillhör en helt annan kultur och där den nya kulturen får stor betydelse för barnet. Man blir då klämd mellan två kulturer och detta kan leda till negativa påföljder.

Alla människor vill bli sedda. De vill ha ett värde och känna sig förstådda och hörda. Samtidigt vill man omge sig med personer som förstår ens dilemma och kan sätta sig in i hur man lever. Att tillhöra en kultur och att få utlopp för sin kreativitet och sina känslor, är oerhört viktigt för framtida generationer och utvecklingen hos människor. Samhällskulturen är lika viktig som den humanistiska kulturen och behöver få mer plats i alla samhällsgrupper.

En av de absolut viktigaste aspekterna inom en kultur, är religionen. Den präglar inte bara folks tro utan är också en ledare när det gäller traditioner, seder, klädsel, barnafödande och högtider. Inom religionen förekommer många seder och riter som firas och detta leder också till att man klär sig på ett visst sätt, sjunger eller spelar en viss sorts musik och äter en viss mat. Dock är det inte många som egentligen vet varför man till exempel firar jul eller midsommar, eller varför man gifter sig. Kulturen är så djupt rotad sedan en lång tid tillbaka, att det ter sig självklart för alla som omfattas av ett samhälle, att utföra dessa ritualer, firande eller vad det nu kan röra sig om. Man gör det för att man gjort det sedan man var liten och för att man känner sig hemma och igenkänd. Om man tar en titt bakåt i tiden spelar emellertid religionen en stor roll i hur kulturer utvecklats. I Sverige har traditionerna dock präglats mycket av den brittiska och den germanska kulturen och idag har högtiderna olika betydelser.

En del stater har kommit att kallas kulturimperialister. Det innebär att de förbjuder en viss sorts kultur då de anser att den strider mot landets egna värderingar och blir ett hot mot samhället. Det som främst kännetecknar kulturimperialister är dock att de anser sin kultur vara överlägsen andras kulturer och försöker dessutom pådyvla sina egna värderingar till andra stater. Situationen påminner då till stor del av imperialism.

Ideologiska eller ekonomiska motiv

Grunden till varför en kultur vill att andra ska anamma deras egna seder och bruk kan ha både ekonomiska eller ideologiska motiv. Det kanske gynnar landets egen ekonomi genom att andra stater också omfattas av kulturen. Man kan se exempel på korstågen när de kristna försökte tvinga länder i Afrika och Mellanöstern att anamma deras kultur. I nutid har det istället haft många ekonomiska motiv genom globaliseringen. Dock kan detta inte riktigt kallas kulturimperialism, eftersom det inte skett med tvång. Istället rör det sig om ett frivilligt införande av normer, teknologi och andra utvecklingsmoment. Däremot kan man diskutera huruvida populationer verkligen har gynnats av det eller om de också har blivit utnyttjade genom företagens dirigerande händer. Därför har många företag infört något man kallar CSR – Corporate social responsibility.

Kulturer och traditioner är så väl inrutat hos folk att det ofta uppstår konflikter och så kallade kulturkrockar mellan personer, grupper och länder. Det har man inte minst sett exempel på när människor flyr och söker asyl i andra länder. Även om många också anpassar sig till det nya landet och blir nyfikna på det nya landets traditioner, är det oundvikligt att det också uppstår missförstånd och problem när olika folkslag ska samsas på samma plats.

Kulturer och traditioner samt värderingar uppstår tidigt i livet och när de väl är rotade så är det mycket svårt att förändra dem. Man kan ta till sig andras kulturer men i grund och botten söker man sig helst till de egna och deras värderingar. Trots att politiker gärna vill att människor ska kunna leva i fred sida vid sida, så är det dock få samhällen som klarar av det till 100%. Det är bevisat att människor helst vill umgås med andra som delar samma vanor och åsikter. Detta gäller inte bara i det stora utan även i det lilla. Går man bara till sig själv och funderar över de nära vänner man har, så ser man att man ofta delar liknande åsikter.