Både små och stora universitet i Sverige erbjuder kurser och program i socialantropologi och kulturstudier. Här tänker vi tipsa om utbildningarna på institutionen för globala studier i Göteborg, då denna institution ger fördjupning i såväl antropologi som i specifika länders kulturer.

Socialantropologi – nyckeln till att förstå kulturer?

Vilken socialantropolog som helst kan vittna om att vi använder begreppen kultur och kulturer på ett väldigt slarvigt sätt. Så är också dessa akademikers främsta jobb att nysta i kulturbegreppet. Det här gör de med avstamp i världskulturernas historia och nutid. Socialantropologi kallas även kulturantropologi. Det fanns större skillnader mellan disciplinerna förr, idag får studenterna väldigt lika utbildningar. På Göteborgs universitet ingår ämnet i globala studier, då det är svårt att inte studera kulturer utifrån ett globalt perspektiv.

Det är också antropologerna som studerar hur människor i Sverige och andra delar av världen skapar sina kulturer och samhällen. Detta genom inte så sällan långa fältarbeten på plats. De nöjer sig inte med att läsa om hur andra har det, skicka ut frågeformulär eller att intervjua, utan lever nästan som lokalbefolkningarna själva gör för att få värdefulla insikter.

När socialantropologerna sedan berättar om sina upplevelser och erfarenheter kan de ge mycket djupa perspektiv på olika kulturer och livsvillkor. Om du känner att vara socialantropolog och studera på institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet kan vara något för dig, vill vi rekommendera att du gör högskoleprovet för att öka chanserna att komma in på programmet eller kurserna.

Regionala kulturstudier för ökade kunskaper om länder

På Globala studier kan du vässa dina antropologiska kunskaper genom att vidare fördjupa dig i globala utvecklingsstudier, globala genusstudier, humanekologi, internationella relationer och regionala studier. Vart och ett av fälten kommer göra dig till en ännu bättre kulturklurare. Vi vill ändå slå ett slag för utbildningarna som ger dig fördjupad kunskap om specifika regioners och länders historia. Det här är viktiga kunskaper du kommer behöva ha med dig inför dina kommande efterforskningar.

De regionspecifika kulturstudierna heter Afrikastudier, Asienstudier, Latinamerikastudier och Mellanösternstudier. Varje region har sin egen unika historia. Tack vare deras tvärvetenskapliga karaktär sätts ämnena dock i ett globalt sammanhang och ger dig lika mycket kunskap om fornhistorien som nutidshistorien. Det är ganska så fantastiskt att studera sig till ett helhetsperspektiv på en världsdel och dess länder, att ge sig själv tiden att bli en verklig kulturkännare.

Språk – en utmärkt kunskapskomplettering

Vi talar av egna erfarenheter när vi skriver att det kan vara en bra idé att komplettera utbildningarna i socialantropologi och kulturstudier med språkstudier. Ibland kan språkkunskaper vara det som krävs för att få tillgång till ett lands kultur och samhälle. Utan språkkunskaperna kan många dörrar stängas. Ju mer tid du ägnar åt ett språk, desto bättre. Men faktiskt kan det räcka att du går en kvällskurs och lär dig det mest grundläggande för att få nyckeln till en kulturs hjärta.

Tarmen suger

Vad vi har i vår mage i form av magbakterier styr vårt mående mer än mycket annat. Ny forskning visare att tarmbakterierna hjälper vårt fysiska mående mycket mer än vad man tidigare trott. Dålig tarmflora, med för få eller rent av fel bakterier kan leda till stora besvär, man kan drabbas av diabetes, cancer och fetma. Problemen med dålig mage kan och leda till deppighet, då magen bestämmer över produktionen av hormonet serotonin. Det finns många

hälsofördelar att tänka på vad man äter och inte.

Kan man göra något själv? Det kan man, man kan äta viss mat, tillföra goda tarmbakterier och undvika mat som främjar dåliga bakterier. Forskningen vet inte vilka bakterier och exakt mängd av tarmbakterier som är idealt i tarmen, det är troligt att balansen är olika för alla människor. Därför kan man inte heller säga att just så här ska du tänka och göra och att göra ändringar av sin kost är ingen garanti för att få en bra tarmflora.

Glöm alla quickfix

Om man tror att något ska gå snabbt i magen så har man inte förstått processen. Det tar lite tid att få dom bra tarmbakterierna att trivas. Finns det några knep? Javisst, probiotika och fibrer.

Dem bästa fibrerna hittar du hos grönsakshandlaren. Grön banan, kall kokt potatis, baljväxter, broccoli och olika kålsorter är utmärkta som fibrer. Det som går att är rått är bra, problemet är att dessa grönsaker genererar mycket gas i tarmen och kan leda till känsla av uppblåsthet och oönskade gaser. När man kokar grönsakerna så försvinner vissa vinster med näringen och fibrerna, men det kan det vara värt för att slippa alltför svåra gasbesvär.

Ät inte de snabba kolhydraterna

Det finns helt enkelt dålig hälsokost för bakterierna i magen.

Processad mat, mycket fett och massa socker i vår mat har gjort att man inte har samma magbakterier i magen som fanns tidigare. Det man först och främst ska undvika är vitt mjöl och sockret.

Undvik onödig antibiotika

Antibiotika slår ut både dom goda och dåliga tarmbakterierna i magen. Därför är det bra att inte ta antibiotika i onödan. Om man ändå måste äta penicillin så kan man hjälpa tarmen med probiotika, det är positivt att ta probiotika samtidigt som antibiotika-kuren.

Är hälsokost dyrt

Som med mycket annat så är dem första inköpen av råvarorna lite dyra, men över tid så är en kostomställning mycket billigare än att är skräpmat. För att få ihop sin ekonomi är Ekonomisy.se en sida man kan få bra tips på för att få spara lite pengar.

Drick kaffe på morgonen

Hur viktigt är inte kaffet på morgonen. Koffein har goda egenskaper som motverkar allvarliga sjukdomar som typ två diabetes och alzheimers.

Ät mer grönsaker

Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att grönsaker är bland det viktigaste en person kan äta. Att frysta grönsaker skulle vara mindre bra för oss än färska är inte säkert sant. En god idé är att har grönsaker i frysen redo för olika typer av goda rätter som kan lagas.

Kulturkrockar är minst sagt vanligt i ett samhälle men det kan även synas i affärsrelationer, varpå det kan ge upphov till problem. Den som har ett företag och vill göra affärer med ett annat land bör absolut känna till vad som är passande och inte i olika sammanhang. Det är inte bara sättet man uppträder på eller hur man hälsar – affärskulturer kan skilja sig åt markant genom att man i vissa länder kan mena kanske när man säger nej och i andra kulturer kan ett ja innebära ett nej. Vi ska försöka bena ut olika affärskulturers värderingar och ge exempel på vad som får och inte får göras i vissa länder. Detta gäller både för affärer eller när du t.ex. ska besöka en myndighet eller ta ett lån.

Därför kan det vara enklare att vända sig till en jämförelsesajt av låneförmedlare som Sambla på hemmaplan om ett lån är aktuellt, så har du åtminstone ett mindre avancerat moment att ta itu med för att undvika kulturkrockar.

Tyskland

I Tyskland är titlar mycket noga och så även punktlighet. Att komma för sent till ett möte anses mycket olämpligt och ohyfsat. När man tilltalar personen så gör man det med titeln som denne har och man vänder sig inte heller till någon som är underdånig chefen. Att vara välklädd är en annan aspekt som är viktig att ha i åtanke. Klä dig i kostym/dräkt. Man förenar sällan nytta med nöje i Tyskland och därför är sociala inslag relativt ovanliga.

Kina

Kinas affärskultur kan vara lite svår att förstå sig på för en svensk. Det kan ta lång tid att bygga upp en affärsrelation med kineser, men det är dock långsiktiga relationer de föredrar. Kommunikationen är relativt svår eftersom ett ja egentligen kan betyda ett nej. I Kina är man rädd för att göra bort sig eller säga emot och därför är man inte rakt på sak. Att tyda svar med andra typer av kommunikation, såsom icke verbal tolkning, är därför ett bra tips.

USA

Att visa att jobbet betyder allt är viktigt i USA. Det är sällan som hängivna affärsmän tar ut semester och att jobba hårt är uppskattat. Det är lätt att inleda både längre och korta affärsrelationer och att ta en fika är vanligt. Ofta lunchar man med affärsbekanta eller gör något annat som främjar relationerna, vilket ofta sker utanför kontoret. Fråga gärna hur din affärsbekants familj har det nästa gång ni träffas – det anses artigt.

Indien

Indien är ett land som kommer mer och mer där affärer görs upp vitt och brett. I Indien tas beslut på hierarkisk väg, men det betyder inte att personalen blir ignorerad. Födelsedagar och högtider firas även inom affärsrelationer.

Frankrike

I Frankrike tilltalar man varandra Ni, till och med ibland inom parförhållanden! En yngre person tilltalar alltid den äldre för Ni och så även i hierarkisk stil på arbetsplatsen. Det är ovanligt att chefer talar med praktikanter och assistenter. Inom affärsvärlden kan det hända att fransmän bryter mot kontraktet och ändrar, vilket kan vara ordentligt irriterande ibland. Man är ganska flexibel i sin tidsuppfattning, vilket bidrar till förseningar.

Att leva i ett mångkulturellt samhälle har många fördelar, inte minst då man sysslar med bemanning stockholm och vill se till att en arbetsplats ska bli så mångfacetterad som möjligt. Undersökningar har visat att

arbetsplatser med blandade kulturer ofta har mycket starka fördelar i jämförelse med dem som är mer unisona. Exempel på saker som har positiv inverkan på en mångkulturell arbetsplats är det faktum att det finns anställda som talar många olika språk, vilket kan öka företagets potential på den internationella marknaden, liksom att man får fler idéer och infallsvinklar i olika ämnen. Man bör aldrig underskatta fördelarna med variation.

Det finns dock också saker som man bör vara extra aktsam mot då olika kulturer har olika värderingar och inställningar. Som chef eller projektledare bör man därför alltid se till att vara välinformerad, och som medarbetare är det aldrig fel att fråga. Det spelar ingen roll om man är svensk eller invandrare; så länge man håller ett öppet sinne och inte är rädd för att ställa frågor och undersöka så blir det aldrig missförstånd.

Några exempel på hur saker och ting kan gå vansinnigt fel när det kommer till kulturellt vett och etikett kan man hitta redan i England, som inte är så väldigt olikt Sverige. Här finns det allt ifrån typiska gentlemen i plommonstop till tuffa punkare, men vad de alla delar gemensamt är artigheten. Att säga please och thank you hör till vardagen och brittiska barn får lära sig att säga tack innan de lär sig går. Arbetar man med en anglosax är det därför viktigt att man alltid är artig och om man inte känner varandra är det vanligt att tilltala varandra med efternamn snarare än förnamn.

Detta gäller även om man arbetar med olika asiater, där man också håller ganska hårt på niande och efternamn. För att göra saker extra komplicerade finns det i Thailand regler om hur man ser på den man tilltalar; om man pratar med en överordnad bör man buga så att man ser upp till personen i fråga, och man bör aldrig rikta sina fotsulor mot någon över huvud taget.

Greker brukar i allmänhet anses vara varma och ganska chosefria men även här kan man göra en kollega förbannad utan att mena det. En grek anser att det mest förolämpande man kan göra är att visa en annan person handflatan och man bör aldrig säga nej till en gåva. Om en kollega bjuder på en sötsak eller en drink så bör man därför aldrig tacka nej då det anses vara bland det mest skymfande man kan göra. Vill man inte äta eller dricka den så räcker det med att man tackar och sedan ställer ifrån sig det man fått.

Allt vi gör och konsumerar i samhället bidrar ju i större eller mindre grad till utsläpp av växthusgaser eller andra faktorer som påverkar vår miljö, och kultursfären är inget undantag. Enligt beräkningar som gjorts av Totalförsvarets forskningsinstitut, där de har tittat på koldioxidutsläppen från 319 olika varor och tjänster, orsakar en inbunden bok 4 kilos koldioxidutsläpp. Andra exempel på kulturella aktiviteter och varor som bidrar till utsläppen är teaterbesök (drygt 5 kilo) och biobesök (1,2 kilo).

Om man är kulturälskare behöver man dock inte förtvivla på grund av detta – enligt forskarna bakom rapporten är kulturkonsumtion generellt sett bra för miljön, jämfört med alla andra varor och tjänster som är med i rapporten. Om man till exempel ska gå bort till en vän menar de att det är bättre för miljön att ge bort en bok eller cd-skiva i present, snarare än en bukett blommor.

Något man dock måste ha i åtanke är att resor inte har tagits med i beräkningarna när värdena för kulturkonsumtionen togs fram. Om man måste köra bil för att komma till bion eller teatern ökar med andra ord koldioxidutsläppen för den kulturupplevelsen markant. Resor är också en essentiell del av kultursfären, genom att människor reser till andra länder för att upptäcka nya kulturer, besöka museer i andra länder och uppleva musik, teater och annat i det landet. Detta innefattar oftast resor med flyg, vilket självklart medför stora utsläpp av koldioxid. Om man inte vill ge upp möjligheten att resa och uppleva nya kulturer, men man också vill ta hänsyn till miljön, får man se till att välja mer miljövänliga transportmedel. Så länge man reser inom Europa är till exempel tåget ett utmärkt alternativ, och om man föredrar att köra bil finns det numera moderna miljöbilar i form av exempelvis en vätgasbil som gör att man får hög effekt samtidigt som man inte bidrar till några skadliga utsläppt.

Något annat som kan vara glädjande för alla kulturälskare är att det finns teatrar som arbetar medvetet med att belasta miljön så lite som möjligt i sin verksamhet. Det gäller till exempel Lerbäcks teater, som arbetar för miljön genom att använda elektroniska biljetter i så hög utsträckning som möjligt, genom att återvinna kostymer eller köpa dem second-hand, genom att använda miljömärkta rengöringsmedel, genom att återvinna alla förpackningar som förekommer i verksamheten och genom att använda närproducerade råvaror för mat och dryck.

Om man tänker efter så är det faktiskt inte många som egentligen vet varför man tillhör en viss kultur eller varför man utövar vissa traditioner. Men man vet att man ofta uppskattar gemenskapen med andra människor och det faktum att man har en plats i samhället. Om man står utanför en kultur, så kan det få stora och oanade konsekvenser. Det kan man se på barn som föds och växer upp i samhällen där föräldrarna tillhör en helt annan kultur och där den nya kulturen får stor betydelse för barnet. Man blir då klämd mellan två kulturer och detta kan leda till negativa påföljder.

Alla människor vill bli sedda. De vill ha ett värde och känna sig förstådda och hörda. Samtidigt vill man omge sig med personer som förstår ens dilemma och kan sätta sig in i hur man lever. Att tillhöra en kultur och att få utlopp för sin kreativitet och sina känslor, är oerhört viktigt för framtida generationer och utvecklingen hos människor. Samhällskulturen är lika viktig som den humanistiska kulturen och behöver få mer plats i alla samhällsgrupper.