Browse Author

tobias

Lär dig mer om byggnadskultur

Har du någon gång tänkt på att vi verkar bygga på olika sätt världen över? En byggnad i Kina ser oftast inte ut som en byggnad i Sverige. Tittar man bara på byggnaderna i vårt avlånga land kan man se att utseendet varierar även inom landet. I vissa delar av landet finns till exempel fler byggnader i sten och tegel, medan du i andra delar hittar fler hus byggda i plank och timmer. Alla dessa variationer beror på byggnadskultur. Läs vidare för att lära dig mer om det här spännande ämnet.

Bor du själv i en äldre byggnad? Då kanske du tänkt på att du vill bevara den. Om du lär dig om byggnadsvård och kultur innan du sätter igång har du mycket bättre förutsättningar. Det behöver absolut inte bli dyrt. Bra material hittar du till exempel på Byggmax. Där finns också kunnig personal som kan hjälpa dig hitta rätt. Allt handlar egentligen om att förstå varför man historiskt har byggt som man har, och vilken funktion de olika byggsätten har haft. Att bry sig om byggnadsvård har idag blivit så populärt att det till och med delas ut pris inom området.

Se dig omkring i ditt närområde

För att förstå varför hus ser ut som de gör just i ditt område är det bara att börja se dig omkring. Bor du där det växer mycket skog? Då är det troligt att många av husen är byggda i trä. Finns det istället många stenbrott? Då är säkert många av husen byggda i sten. Historiskt sett har människor tagit vara på det material som fanns närmast. I Sorsele håller man till exempel kurser i timring för att värna om den unika samiska byggnadskulturen.

Studera kulturarvet Hälsingegårdarna

Visste du att det finns en speciell typ av byggnader kallade Hälsingegårdar i Hälsingland? De är faktiskt listade som världsarv enligt UNESCO, något som gör dem till en perfekt början om du vill börja fördjupa dig i byggnadskultur. Gårdarna har ett speciellt utseende och byggdes främst mellan åren 1800 till 1870. I dem huserade bönder och deras anställda. Karakteristiskt för byggnaderna är att de är stora och höga. Innan de kom till byggde bönder generellt inte så stora bostadshus. Till gårdarna hör också kringbyggnader som ladugård och andra förvaringsutrymmen. Eftersom det fanns mycket trä att tillgå är byggnaderna uppförda i just trä. Inuti var de ofta utsmyckade med konstfulla målerier av vilka några finns bevarade än idag.

Cykelkultur

Vad syftar man på när man säger ordet “cykelkultur”? En cykel är väl bara ett fordon man använder sig av för att ta sig från punkt A till B, inte ett kulturellt uttryck? I ett av mina senaste inlägg på den här bloggen skrev jag om att idrott är en form av kultur. I det inlägget skrev jag att kultur fungerar som ett slags sammanhållande kitt. Samma effekt ser man inom cyklingen, människor som cyklar förenas helt enkelt av att de cyklar. Och i sammanhang där många cyklar regelbundet växer en speciell kultur fram.

Cykelvänliga städer

När man pratar om cykelkultur syftar man vanligtvis på städer i världen som anses särskilt cykelvänliga. Städer som anses som bra cykelstäder ligger dessutom väldigt ofta i topp när man rankar städerna som har högst livskvalitet i världen. Till dem hör bland annat Köpenhamn, Amsterdam, Portland, Montreal, Tokyo och Barcelona.

Cykling i opposition till bilismen

En stark cykelkultur står ofta i opposition till bilismen. Där cykelkulturen är dominerande finns vanligtvis en stark rörelse mot att göra det ännu enklare att cykla och svårare att åka bil. Ofta vill cykelaktivister också att det ska bli enklare och vara billigare att åka med kollektivtrafiken. I vissa städer arrangeras cykeltävlingar för att uppmärksamma människor på cyklingens villkor. Då syftar jag inte på stora cykeltävlingar som Tour de France, utan snarare mer humoristiska arrangemang som till exempel World Naked Bike Ride som arrangeras i olika städer runtom hela världen.

En hel affärssektor kring cyklandet

Cykling är omtyckt, och med det i åtanke är det inte så konstigt att det växt fram en hel affärssektor inriktad mot cyklister. Ta hemsidan tooorch.com som exempel. De säljer allt från cykelhjälmar till nya cykelslangar och allt annat en cyklist kan tänkas behöva. Med de snabba leveranstider och hyggliga priser som hängivna cyklister kräver.

Cykling präglar även populärkulturen

Kulturen kring cykling har gjort intåg också i populärkulturen. Ta bandet Kraftwerk till exempel, de tycktes under en tid vara smått besatta av cykling, vilket mynnade ut i ett av deras starkaste album: Tour de France. John Cale, Mark Ronson och Queen är exempel på andra musikartister som emellanåt skildrat cykling i sina musikaliska verk.

Idrott är kultur

Kulturen är nödvändig. Den binder ihop oss som samhälle och ger samhörighet och mening för mängder av människor. Idag har i första hand saker som teater, musik och konst fått en plats i det kulturella rummet, vilket är något jag skulle vilja ändra på. Jag skulle vilja påstå att sport är kultur.

Men för att kunna avgöra vad som är kultur och inte måste vi först veta vad som är kulturens syften. Om man frågar allmänheten idag vad de anser vara syftet med kultur får man nog ungefär svaret att kulturen ska bygga upp oss som människor och få oss att utveckla, knyta an till våra djupaste känslor och få oss att uppleva och bidra till samhörighet och gemenskap i samhället. Idrotten gör allt detta.

Som sagt pratar man ofta om att kulturen ska utveckla oss eller få oss att växa som personer. Idrott kan till exempel hjälpa en människa att bygga upp vanor, rutiner lära henne att vara uthållig och att orka sträva mot långsiktiga mål. Idrotten kan även få oss att strukturera och planera våra liv. Att ha bestämda träningstider och konkreta mål hjälper mängder av människor att hitta struktur och ordning i sitt liv. Att tänka till runt kost, sömn och träning och strukturera och planera hjälper oss att bli medvetna om vad vi gör och varför.

Att följa olika evenemang är även sådant som binder ihop oss som grupp, som samhälle. Få saker kan engagera som idrott och när både stora och små evenemang arrangeras så får den gemensamma känslan av glädje, spänning och hopp oss att enas som samhälle. För mig är detta en av kulturens stora uppgifter. Att i alla fall på ett litet område försöka ena ett samhälle som på väldigt många andra områden är väldigt splittrat. Kulturen ska vara något man med glädje kan samlas runt och där har idrotten en viktig del.

Ett exempel på detta är OS i Sydkorea. Där ställde nord och Sydkorea som sedan lång tid tillbaka har varit bittra fiender, upp med gemensamma lag i flera olika idrotter. Ett första steg mot försoning och enhet togs där mitt i idrottens värld. Detta är bara ett av många exempel på när idrotten berör och bringar enhet och gemenskap och kan vara lika vacker som ett smycke från https://www.jewelrybox.se/, eller en vackert målad tavla.

Om vi vill ha ett samhälle där alla får plats och har en del, där alla kan vara aktiva i kulturlivet, då är det dags att vidga vyerna lite. Det är inte konstigt om inte alla känner att de kan vara en del, när kulturen idag nästan enbart vänder sig mot det estetiska. För alla är inte estetiskt lagda. Vissa hittar glädje, mening och sammanhang i att röra på sig och vara fysiskt aktiva, men är totalt tondöva och skulle gå vilse inne på ett konstgalleri. Vi människor är olika och kulturen ska vara till för alla.

Det är helt enkelt kanske dags att inse att sport är kultur.

Litteratur och läsning

Som ett samlat begrepp för texter i både muntlig och skriftlig form använder vi ordet litteratur. För att kategoriseras som litteratur måste dock verket i sig uppfylla olika kriterier och ha ett visst syfte. Litteratur är en kulturell benämning som existerat sedan urminnes tider. Faktum är att litteratur till en början endast bestod av berättelser som förmedlades muntligt.

I den här artikeln ger vi dig en närmare introduktion till litteratur och läsning inom kulturen. Hur har texter och läsning påverkat oss genom tiden? Vilka nya fenomen har uppenbarat sig inom litteraturens värld på senmodern tid? Svaren finner du här nedan i artikeln!

Från muntlig litteratur till internet

I tidig epok handlade det vi idag benämner litteratur om att kommunicera och förmedla berättelser. Faktum är att litteraturhistorian går tillbaka ända till den tid då människan för första gången började att kommunicera. Muntliga berättelser var först ut som en del av litteraturen och de ska enligt forskare ha berättats med rytm och även rim. Anledningen sägs vara att metoden hjälpte berättaren att komma ihåg berättelsen. När skriftspråket utvecklades omkring 2000 före Kristus förmedlades litteraturverk via nerskrivna texter. I samband med detta uppkom vår tids första bibliotek där litteraturens verk förvarades.

Med tiden skapades nya genren inom litteratur och läsning. Det handlade om att texter och berättelser på olika sätt uppfyllde olika kriterier. Under lång tid var litteraturens olika genrer skarpt olika och själva begreppet litteratur tämligen stramt. På modern tid har dock begreppet fått en alltmer bred mening. Nya områden har sakta men säkert fått ta sin plats i finrummet och på så vis inkluderas fler stilar nu än tidigare.

Även den tekniska utvecklingen har medfört nya sätt att ta del av litteratur. Läsning har exempelvis gått över till ljudliga berättelser. Nästan som att litteraturens tidiga muntliga berättelser återupplivas i modern form. I takt med att internet blivit en central plattform i både kultur och vardag har möjligheterna blivit fler. Idag kan du ta del av litteratur via ljudböcker direkt på nätet. Du har ett stort utbud av ljudbokstjänster att välja bland, vilka går att använda på alla typer av enheter. Ofta ingår en testperiod där du får chansen att uppleva litterära verk i muntlig form till rabatterat pris. Idag lanseras i regel en ljudboksversion samtidigt som den vanliga pappersboken.

Litteraturbegreppets utvidgande är fortfarande ett faktum där ny, smart teknik öppnar upp för nya områden och okänd mark. Vad framtiden har att bjuda på när det gäller utvecklingen av litteratur och kultur återstår att se. Traditionellt berättande, läsning eller ljudböcker kommer förmodligen att fortsätta vara en del av våra liv. På vilket sätt är svårt att sia om, men vi kan konstatera att litteraturen är något som fortlever all typ av utveckling. Litteratur är en del av människan och vår förmåga att kommunicera med omvärlden!

Vad är egentligen kultur?

Hur ska vi definiera kultur och hur kulturella är vi idag egentligen?

Är kultur att följa ett visst beteendemönster som samhället där vi bor i tillämpar eller är det att vara konstintresserad samt ta vara på saker med kulturvärde? Kultur är kanske just en kombination av allt detta…

Vi är alla kulturella genom våra livsmönster

Alla människor lever i ett samhälle. Den kan se olika ut och det kan finnas stora sociala skillnader. Generellt sett kan länder och dess befolkningar ha vissa kulturdrag och ibland kan vi tala om mångkulturella samhällen. Ibland krockar värderingar och beteenden med varandra. I Japan anses det ibland vara fult att titta någon vi inte känner direkt i ögonen, i Turkiet är det motsatsen. Tittar du bort döljer du något anser många.

Olika länder har också olika seder de följer som anses tillhöra kulturen i det landet. I många länder lever barnen ihop med sina föräldrar även efter att de gift sig, i Sverige är detta något som idag ses som ganska udda och otänkbart. Kulturen har hos oss i takt med att vårt välstånd ökat förändrats. Det som var självklart för 200 år sedan är det inte längre.

Hur vi beter oss, vad vi har för normer och värderingar förknippas också till den kultur vi lever i.

När vi utan att tänka så mycket mer på det dansar runt en midsommarstång varje år får barnen ta del av detta och det blir något som de fortsätter att göra som vuxna. Våra traditioner och högtider, på vilket sätt vi firar dessa är högt kopplat till den kultur vi lever i.

Ta del av våra kulturarv

Vid sidan av de seder och traditioner vi följer, vilka beteendemönster i har som är lika men också olika varandra är också det vi kallar kulturarv av betydelse för att vi ska bli medvetna om vilken kultur just vi och vårt land tillhör. Genom att ta del av detta får vi en bredare förståelse för vår historia men också för vår nutid.

När många länder runt medelhavet idag har gamla monument och utgrävningar på exempelvis Colosseum blir deras kulturarv levande dagligen för dem. I Sverige får vi ibland syn på fornlämningar och kvarter som är välbevarade exempelvis gamla stan som ger våra samhällen mervärde.

VI har också en hel del museum där det finns mycket bevarat, allt ifrån föremål till olika berättelser från olika skeden. För att ta del av dessa fantastiska samlingar behöver vi ta oss tid till att besöka dem. Människor är nyfikna till naturen och det finns ett stort värde i att ta del av vårt kulturarv för att främja vår egen förståelse.

En helg där vi släpper all hushållsarbete är i vissa kulturer helt otänkbart men det är just det som är charmen med kultur, den är föränderlig. Kanske är det just denna helg vi istället för alla “måsten” hemma såsom storstädning eller till och med tidskrävande flyttstädning gör något annat istället. Låt inte det praktiska som flyttstädning i Lund bättre kan sköta vara vägen, ta dig tid och välj att vara lite mer kulturell utanför fyra väggarna.

Jenny Lind – Superstar

Jenny Lind var Sveriges kanske genom tiderna största stjärna. Hon var världsberömd i en tid utan internet, radio och teve. Hade hon levt idag skulle hon kanske ha sin egen realityshow eller marknadsföra sin egen parfym likt vissa av dagens stjärnor, Beyoncé parfym. Jenny Lind hade en speciell sångröst som upptäcktes när hon var nio år gammal. Den rösten blev uppskattad av en stor publik och sådana musikaliska storheter som Hector Berlioz och Felix Mendelssohn. Flera kompositörer skrev verk med hennes röst i åtanke.

 

Jenny Lind skrevs in på Adolf Fredriks och Dramatiska teaterns scenskola. Under åren fick hon både tal- och sångroller men allt var en förberedelse för den stora operascenen, där hon debuterade som sopran i en huvudroll i mars 1838. Lind uppskattades storligen av operapubliken och 1841 kom hon till Paris och den berömde sångpedagogen Manuel Patricio Rodríguez García, som räddade hennes röst. Lind hade nämligen inte lärt sig en god sångteknik och hade därför under alla år överansträngt stämbanden. García tvingade henne att vila rösten i tre månader innan han började undervisa henne.

1842 provsjöng hon för Parisoperan men blev inte anställd av dem. Detta kom hon aldrig över, och under alla hennes år i rampljuset tackade hon konsekvent nej till inbjudningar från Paris. Istället skulle Berlin bli hennes stora lanseringsort för den Europeiska scenen. Hon uppträde flitigt på scener runt om i Tyskland och Italien. Hon gav utsålda föreställningar runt om i Europa och kom så småningom till England. 1847 debuterade hon i London med Drottning Victoria i publiken. Efter två makalöst framgångsrika år i England meddelade hon plötsligt att hon skulle lämna operan 1849. Hon var bara 28 år när hon gav sin avskedsföreställning, återigen med drottning Victoria i publiken. Av drottningen fick hon ett smycke i form av en ädelstensprydd näktergal. Hon hade länge kallats för “Näktergalen från Sverige”.

Nu började en mycket lång och minst lika publikuppskattad karriär på konsertscenerna. 1850 blev hon arrangerad av P.T. Barnum för att göra en turné i USA. Barnum erbjöd henne $1000 per konsert och Jenny Lind, som med åren fått ett allt större välgörenhetsintresse, accepterade. Barnum var utomordentligt skicklig på marknadsföring, så redan när skeppet, med Jenny Lind ombord, anlände till New York fanns 30 000 förväntansfulla människor på plats för att beskåda “Näktergalen”.

Barnum, och andra affärsmän, lanserade en mängd varor med Jenny Linds namn. Det fanns dockor, tvålar, pianon och sängar som alla knöts till den berömda sångerskan i reklamen. Det skapades till och med en Jenny Lind-soppa. Efter 93 konserter i samarbete med Barnum skildes dock deras vägar och Lind fortsatte ungefär ett år till med turnerandet efter eget huvud.

Folk undrar mycket över hur hennes röst lät, rösten som trollband så många musikaliska människor. Thomas Edison lär ha gjort en tidig fonografinspelning av hennes röst, men den har inte återfunnits. Kritikern Philip L. Miller menar dock att även om inspelningen skulle dyka upp, kan den inte säga oss mycket om Jenny Linds röst och hur den upplevdes av publiken eftersom inspelningstekniken hade stora brister och Linds röst sedan länge hade passerat sina glansdagar.