Browse Author

tobias

Kulturimperialister och tvång

En del stater har kommit att kallas kulturimperialister. Det innebär att de förbjuder en viss sorts kultur då de anser att den strider mot landets egna värderingar och blir ett hot mot samhället. Det som främst kännetecknar kulturimperialister är dock att de anser sin kultur vara överlägsen andras kulturer och försöker dessutom pådyvla sina egna värderingar till andra stater. Situationen påminner då till stor del av imperialism.

Ideologiska eller ekonomiska motiv

Grunden till varför en kultur vill att andra ska anamma deras egna seder och bruk kan ha både ekonomiska eller ideologiska motiv. Det kanske gynnar landets egen ekonomi genom att andra stater också omfattas av kulturen. Man kan se exempel på korstågen när de kristna försökte tvinga länder i Afrika och Mellanöstern att anamma deras kultur. I nutid har det istället haft många ekonomiska motiv genom globaliseringen. Dock kan detta inte riktigt kallas kulturimperialism, eftersom det inte skett med tvång. Istället rör det sig om ett frivilligt införande av normer, teknologi och andra utvecklingsmoment. Däremot kan man diskutera huruvida populationer verkligen har gynnats av det eller om de också har blivit utnyttjade genom företagens dirigerande händer. Därför har många företag infört något man kallar CSR – Corporate social responsibility.

Kulturkrockar mellan människor

Kulturer och traditioner är så väl inrutat hos folk att det ofta uppstår konflikter och så kallade kulturkrockar mellan personer, grupper och länder. Det har man inte minst sett exempel på när människor flyr och söker asyl i andra länder. Även om många också anpassar sig till det nya landet och blir nyfikna på det nya landets traditioner, är det oundvikligt att det också uppstår missförstånd och problem när olika folkslag ska samsas på samma plats.

Kulturer och traditioner samt värderingar uppstår tidigt i livet och när de väl är rotade så är det mycket svårt att förändra dem. Man kan ta till sig andras kulturer men i grund och botten söker man sig helst till de egna och deras värderingar. Trots att politiker gärna vill att människor ska kunna leva i fred sida vid sida, så är det dock få samhällen som klarar av det till 100%. Det är bevisat att människor helst vill umgås med andra som delar samma vanor och åsikter. Detta gäller inte bara i det stora utan även i det lilla. Går man bara till sig själv och funderar över de nära vänner man har, så ser man att man ofta delar liknande åsikter.

Hur snabbt kan en kultur förändras?

Kulturer är dynamiska. Det innebär att de egentligen inte har någon egentlig mittpunkt utan lever under ständig förändring. Denna förändring kan ta mer eller mindre tid och hur snabbt en kultur förändras beror på flera ting.

Äktenskapets betydelse för kulturen

Hur fort en kultur förändras beror på en mängd olika saker. Bland de viktigaste sakerna hör dock endogamin, d.v.s. hur stor del av gruppen inom ett annat samhälle som ingår äktenskap med sina egna eller gifter in sig hos ursprungsbefolkningen. Här kan man också märka stora skillnader på hur olika religioner tänker och handlar. Vissa religioner håller betydligt starkare på sina traditioner än andra. Exempel på dessa är islam eller judendomen där många individer inom den egna gruppen inte kan tänka sig ett giftermål med en person från en annan religion.

Arbetets betydelse för anpassning

Hur fort människor får ett arbete inom den nya kulturen har också stor betydelse. Man talar om integrering och anpassningsförmåga. Att leva i fattigdom eller vara beroende av bistånd, gör att man tappar tron på sig själv och blir fråntagen sitt eget värde som människa. Om man har en försörjning och samtidigt omger sig med folk från den nya kulturen, blir det lättare att ta in nya normer och värderingar.

Kulturens historia

Vissa kulturer har upplevt svåra saker och med de erfarenheterna kan det ta längre tid för ett samhälle att förändras. Ju mer andra samhällen försöker påverka en enskild kultur, desto mer brukar man hålla på sina traditioner. Och ju mer man upplever, desto längre tar det att acceptera nya influenser. Detta kan exempelvis ses i judendomen, där folk har varit starkt utsatta under århundraden för förtryck, massmord och krig. Man kan acceptera andra kulturer men man vill inte ta emot dem i sin egen tro.

De allra äldsta kulturerna

Även om all kultur förändras över tid, så har man exempel på vissa samhällen som lever på samma sätt sedan urminnes tider. I den här artikeln ska de behandlas och förklaras.

San-kulturen 44 000 år

Den allra äldsta kulturen som någonsin påträffats, härstammar från Sydafrika. Den heter San och är ca 44 000 år gammal. Mänskliga kulturer kännetecknas av verktyg, vapen, utsmyckningar och andra redskap. Man vet tack vare forskning att den allra första mänskliga kulturen uppkom för ca 80 000 år sedan men inget av den finns idag kvar. Men man har dock hittat föremål efter San-kulturen som är en stam som var mycket skickliga jägare och som uppfann vapen för att jaga. Man tror även att den har påverkat många andra kulturer, eftersom deras kunskap om jakt var mycket god. Denna kultur är en jägar-och samlarkultur och har i efterhand påverkat hur människor levde och sedan lyckades förflytta sig norrut.

Flodkulturerna

En flodkultur är en civilisation som uppstått längs floderna i bland annat Egypten, Indien, Kina och det gamla Mesopotamien som nu är känt som Irak. Det var floden som gav dem mat och vatten och här kunde man bedriva handel och även förflytta sig. Djur kom ned till vattnet för att dricka och då kunde man också jaga. Här uppstod också samhällsutvecklingen och de första civilisationerna som kunde skriva, bildades i dessa områden för över 5000 år sedan. Dessa kulturer räknas som en av de äldsta. Man kallar dem också högkulturer.

Mayafolket

Maya-kulturen är visserligen inte lika gammal som flodkulturerna och Sanfolket, men den uppkom ändå för ett bra tag sedan. Redan för 12 000 år sedan var de platser som mayaindianerna brukade, befolkade och dessa levnadsstilar skulle komma att bli Mayariket. Folket levde vid Mexico och Guatemalas högland och är indelat i tre klimatzoner. Man har gjort fynd i Izapa och konstaterat att deras bildkonst var mycket utvecklad och deras viktigaste produkt var kakaobönan som folket fick smaka på långt före den kom till Europa. Kakaobönan var inte bara en dryck utan fungerade även som betalningsmedel.

De var också mycket kreativa och genom fynd av keramik och redskap för jordbruk, insåg man att de hade enorma kunskaper som skulle bidra till utveckling över hela världen. När sedan spanjorerna kom och koloniserade området, långt efter mayafolkets fall, tog de med sig erfarenheter och föremål för att utveckla Europa.

Kultur – ett brett begrepp

Från latinets cultura, härstammar det nutida ordet kultur. Det betyder bearbetning eller odling och kan genom dessa uttryck röra sig om tre vitt skilda saker. Dels handlar det om sociala överförda beteendemönster hos människor genom traditioner, åsikter och värderingar, dels om bildning och utveckling genom olika medium. Det tredje rör sig om odling av bakteriekulturer och har alltså ingenting med ovanstående begrepp att göra.

Kultur har även med livsmönster att göra, som när man förmedlar språk eller konst vidare till kommande generationer eller populationer. Detta kan ske via institutioner men också till stor del via medier.

Kultur hos ett samhälle

Just kulturen hos ett samhälle har blivit mycket betydelsefullt, speciellt i dagens moderna samhälle när man förespråkar demokrati och allas rättigheter. Med kultur i ett samhälle menar man språk, beteendemönster, religion, klädsel, uppförande, seder och lagar. Dessa utgör basen av ett helt samhälle. Man kan då förstå att när ett samhälle får påhälsning från ett annat samhälle som är van vid sina seder, lagar och värderingar, att det uppstår konflikter. Detta kallas för kulturkrockar, vilket du kan läsa om i en annan av artiklarna.

Humanistiskt begrepp

Den humanistiska kulturen omfattas av det konstnärliga och kallas även kvalitativ kultur. Här talar man om litteratur, musik, dans, formgivning, scenkonst m.m. Den kvalitativa kulturen är starkt präglad av samhällskulturen men den får också många inspirationsmoment från andra kulturer. När man exempelvis nämner matkulturen, kan man se hur den traditionella husmanskosten också har förändrats tack vare att andra maträtter har uppskattats och blandas med inhemska rätter. Man kan då se en blandning och detta kan leda till helt nya kulturer, både inom mat och annat skapande. Man kan på något sätt se att den humanistiska kulturen är lite mer öppen för inspiration och inhopp från andra kulturer än vad samhällskulturerna är. Dock står de båda begreppen mycket nära varandra.

Förändring på lång sikt

Att bevara sin kultur i oändlighet, är nästan omöjligt. I och med att folkslag vandrar och beblandar sig med andra populationer eller i och med att världen blir mer öppen och tillgänglig för alla genom internet, resande och forskning, så uppkommer hela tiden nya kulturer. Både samhällsmässigt och konstnärsmässigt talat. Förr tog det betydligt längre tid för kulturer att beblanda sig men idag går det allt snabbare. Detta orsakar också rädsla, förvirring och debatter. Den västerländska kulturen har spritts som en löpeld över hela världen och med andra ord kan man kalla detta modernisering eller globalisering. Detta har medfört både positiva och negativa faktorer; vissa länder har uppskattat denna förändring genom att de har blivit ekonomiskt gynnade medans andra menar att västländerna styr och ställer och har skott sig på andras fattigdom. För trots att folk i landet får en lön, så har deras levnadsförhållanden ändå inte förbättrats. Miljöförstöring, långa arbetspass och alltför dålig betalning ställer också till det ute i världen.